I brist på dejter vigdes denna helg åt städning och hundpasseri. Låter inte så kul kanske men det blev två supermysiga dagar. Mamma, Ingegerd och Nisse kom hit i Lördags. Mamma fejjade runt i lägenheten medan Ingegerd och jag sjöng Singstar haha... Sen blev det sinnessjukt god kalvschnitzel framför "Så mycket bättre". Nisse jagade strumpor, gnagde på petflaskor, pillade förvirrat i sig några frysta ärtor och myste med ett baconben. Hundlivet.
Vaknade tidigt på söndagen och gick ut med korven i vårsolen!? Härligt värmande sol och tomt på gatorna. Knäppt. Fåglarna sjöng lockrop och katterna åmade sig... fel fel fel. Men ändå kändes det rätt. Sen lagade vi brakfrukost och Hanna kom förbi. Varför äter man inte frukost tillsammans oftare? Mycket underskattat!
Efter att Hanna och Nisse släntrat hemmåt brakade det loss i fönsterputsning, dammsugning, klädkaos, tavelhängning och annat nödvändigt. Ryan Adams skrålade i bakgrunden. Jag fick ett livstidslångt förbud på strumpinköp men det var det värt. Jag har aldrig någonsin haft det så fint hemma som jag har nu.
När vi hade satt det sista diskade glaset i diskstället gick vi ner på "Karlssons Garage" för lite välförtjänt middag. Njöt av livet och hade en härlig känsla i hela kroppen tills en dansk, konstig man kom fram och sa att jag var smuk och pussade på mig trots att jag sa nej. Hela dagens vackra skimmer försvann och jag började gråta. Funderar nu på vad det är jag ska lära mig av det. Det var hemskt.
Trodde jag skulle få träffa Andreas idag men jobb och annat slit kom emellan. Åååh! Jag får aldrig träffa honom...glömmer bort hur han ser ut! Tråkigt.
Så... vad ska man fylla den här dagen med tro?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar