Det är inte bara en person som tycker min blogg är lite flummig. Och när jag läser lite förstår jag att det kanske inte är så lätt att hänga med. Men undrar man något är det bara att fråga.
I det senaste inlägget verkar det som jag träffade min nya inneboende på Kellys och sen gick vi hem och vips! så bodde vi ihop. Riktigt så var det inte. Det började med en liten pengakris i januari då ekonomen i Hanna fick hybris och skulle fixa o laga mitt hushållande. Hon tjatade och höll låda tills jag hade ringt första bästa annons på blocket där en kille sökte rum. Sagt och gjort, några dagar senare satt han i skräddarställning här i min soffa, sippade på en kopp chai, och berättade om sitt liv. Jag tyckte han var en smula underhållande, på ett väldigt eget sätt, och tänkte att han nog skulle funka som huskatt.
Nu har han bara sovit här en natt och för mig är allt fortfarande lite obekvämt. Men jag tror och hoppas att det kommer bli bättre. Vi måste ju få lära känna varandra lite innan jag freakar.
Imorgon ska Betty inspekteras av ett statligt verk och jag har sprungit runt på stan i flera timmar för att fixa nödvändigheter. Fattar inte hur det kan vara så mycket människor inne i stan mitt på dagen. Jobbar inte folk? Jag var helt slut och genomsvettig när jag lyckats knö mig ut ur nordstan. Hu... Men det ska bli spännande med besök av "storebror". Vi får se vad de säger....
Och imorgon ska vi fixa mitt hår! Sweet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar