Å en slank han diiiit....

Ni vet det där berget som jag skulle klättra upp på och sen stå och skrika? Nu har jag hittat det berget. Egentligen är det inget berg utan kullen som Skansen Kronan står på. Men igår, när jag gav mig ut på en liten promenad, alldeles för underklädd, såg jag kronan glänsa där uppe på höjden. Tog sikte på den och började gå. Problemet, som gjorde det hela till en märklig strapats där jag höll på att dö på kuppen, var att vägen var täckt med tjock, glashal is.

Jag vet att det inte syns riktigt hur brant och isigt det egentligen var. Men tro mig! Min blåfläckiga kropp kan intyga hur verkligheten var. Kom upp efter eh hel del "bambi-fasoner" och det var värt det.

Gick ner på andra sidan kullen där det, såklart, var torr barmark. Typiskt!

Nu sitter jag på ett fik i stan och pausar i min jakt på skorna jag drömt om. mmmmm....!!

Annars händer inte så mycket...

En kund fixade så att vi ska få se ""Dyngkåt och hur helig som helst" med Mia Skäringer på Konserthuset i Mars. For Free!! :)

Anneli är hemma i Göteborg och det firades med middag i lördags. Ikväll blir det bowling med henne och Chris. Kul!

Innan bowlingen är det körsång i Anneldalskyrkan med Simon Ljungman från Augustifamiljen. Söt!